Växtlighet

Växtligheten inom världsarvsområdet påverkas mycket av landhöjningen. Havtorn är kanske den mest karakteristiska arten i Kvarkens skärgård. På sensommaren och början av hösten lyser den upp öarnas stränder med sina orange bär. Havtorn är en av de första växterna på landhöjningsstränder, och trivs där den får mycket solljus och inte blir skuggad av andra buskar och träd.

Bild 1: Havtorn (Hippophae rhamnoides)

I Kvarken finns också arter som är endemiska för Östersjön. De här arterna har specialiserat sig på att växa på landhöjningsområdet i Bottenhavet och finns därför inte någon annanstans i världen. Gultåteln är en av dessa endemiska arter. De har frön som snabbt gror mellan stenarna precis vid vattenbrynet. En annan endemisk är strandögontröst (Euphrasia bottnica), som trivs på strandängar i skyddade vikar. Arter som ursprungligen härstammar från andra hav (främst Ishavet och Vita havet), men som blivit isolerade i Östersjön p.g.a. landhöjningen, kallas reliktarter. Till denna grupp hör bl.a. salttåg, strandglim och strandvial.

Flera växter har sina nordligaste utbredningsområden just i Kvarken. Hit kan räknas bland annat hönsbär och vejde. Strandlokan är ytterligare en art som sakta men säkert håller på att sprida sig norrut. Övriga växter som trivs på stränderna är fackelblomster, strandveronika och kråkvicker. Hallon är inte heller ovanligt. På de torra hedarna högre upp på öarna finns det kråkbär, ljung och andra risväxter. Och typiska växter på ängar och hagmarker är vårbrodd, blåklocka och de ovanligare låsbräkenarterna (Bothrychium spp.).

Bild 2: Fackelblomster (Lythrum salicaria)

Källor:

Airaksinen O., Karttunen K. (red.), 1999. Natura 2000 handbok över de finska naturtyperna, svensk översättning (Åhman M. och Stenberg M.) av den finska utgåvan Natura 2000 – luontotyyppiopas, Finlands miljöcentral, Ympäristöopas 46, 194 s.

Forststyrelsen. 2010. Skötsel- och användningsplan för Kvarkens yttre skärgård, förslag

Hietikko-Hautala T. 2010. Jääkauden jälkinäytös – Merenkurkun saariston maailmanperintö. Waasa Graphics, Vasa

Lampinen R., Lahti T., Heikkinen M. 2012. Växtatlas 2011. Helsingfors Universitet och Naturhistoriska centralmuseet, Helsingfors. http://www.luomus.fi/vaxtatlas (besöksdatum 18.10.2012)

Rassi P., Hyväringen E., Juslén A., Mannerkoski l. 2010. Suomen lajien uhanalaisuus – Punainen kirja 2010. Miljöministeriet och Finlands miljöcentral, Helsingfors

Rinkineva L., Bader P. 1998. Kvarkens natur. Kvarkenrådets publikationer 10, Vasa