27.09.2016

Den nordiska världsarvsföreningen grundades i Thingvellir, Island

Sedan 1995 har de nordiska världsarven delat erfarenheter kring skötseln av de egna världsarvsobjekten på en årlig konferens. Den tjugoåriga historien har visat att internationellt samarbete och genomatt lära av varandra ger ovärderliga resurser till utvecklande av de egna besöksmålen och höjande av den egna kompetensen.

Samarbete fick nu en ny dimension, när den nordiska världsarvsföreningen (Nordic World Heritage Association) grundades på Island. Stiftelseurkunden undertecknades 23.9.2016 i världsarvet Thingvellis nationalpark, där människor har samlats för avgörande uppgörelser sedan år 930.

Den nya föreningens syfte är att stöda världsarvskonventionens genomförande i de nordiska länderna genom att satsa på långsiktig utveckling av våra gemensamma resurser. Som medlemmar i föreningen ingår alla de nordiska världsarvsföreningarna och -grupperna. 

Petteri Takkula från Sveaborg och Kari Hallantie från Kvarkens skärgård skriver under föreningens stiftelseurkund på Thingvellir.

John A. Bryde från Norge, föreningens första ordförande, konstaterade vid föreningens grundande möte:

"Världsarvskonventionen och Unescos förteckning över världsarven grundar sig på tanken att alla nationer ansvarar gemensamt för bevarande av de viktigaste kultur- och naturarven på vår jord. Idag omfattar världsarvslistan 1052 objekt i 165 länder. Av dessa finns 37 objekt i de nordiska länderna. I Norden har vi en lång tradition av gemensamt samarbete. Vi tror fullt och fast att vi som föreningens resultat kommer att se ett allt intensivare samarbete de nordiska världsarven emellan och en möjlighet att använda mångahanda finansieringskällor för att stärka det nordiska samarbetet inom olika projekt.

 

Den första styrelsen för den nordiska världsarvsföreningen. Från vänster: Jussi Telaranta från Gamla Raumo (Finland), Camilla Lugnet från Grimeton radiostation (Sverige), Petteri Takkula från Sveaborg (Finland), Odd Sletten från Røros (Norge), John A. Bryde, ordförande, från Norges Verdensarv (Norge), David Høyer från Roskilde Domkyrka (Danmark), Einar Sæmundsen från Þingvellir Nationalpark (Island), Ólafur Jónsson från Surtsey (Island) och Lena Landström från Hälsingegårdarna (Sverige). På bilden saknas Birgitte Sidenius Bjerg Lamp från Christiansfeld (Danmark).

Världsarvskonventionen

Världsarvskonventionen är ett internationellt avtal för skyddandet av världens kultur- och naturarv, vilket godkändes av Unesco år 1972.  Målsättningen med världsarvskonventionen är att genom internationellt samarbete påvisa och säkra världens centrala kulturarvsvärden. Finland godkände världsarvskonvetionen år 1987. 

Þingvellir nationalpark

I Þingvellir (Thingvellir) samlades det isländska Alltinget mellan åren 930 och 1798. Under två veckors tid samlades alla fria mänför att stifta lagar och lösa konflikter. Alltingent har en stor historisk och symbolisk betydelse för Island. Þingvellir nationalpark omfattar nationalparken och det som är kvar av Alltinget; fragment från cirka 50 byggnader av torv och sten. Under jord misstänker man att det finns fornlämningar från 900-talet. I nationalparken kan man se hur mänskligheten använt naturens formationer i över 1000 å

Mer info:

John A. Bryde, Chairman of the Nordic World Heritage Association, john.a.bryde@norgesverdensarv.no

Kari Hallantie, Forststyrelsen, Österbottens naturtjänster, kari.hallantie@metsa.fi

Kenth Nedergård, Världsarvet i Kvarken rf, kenth.nedergard@kvarken.fi 

Gå till "Nyheter"